Yippi sommaren är här!!!!

Äntligen har vi fått lite regn och kyla! Nu vet vi med bestämdhet att sommaren har kommit. Åtminstone försommaren. Jag njuter varje dag. Det är så ljuvligt att bo mitt ute i grönskan och kunna följa förändringarna varje dag.
Det får mig att fundera lite, när slutar man att vara ung??

Ja jag vet att en del tycker att man ska gå efter "kyrkboken" och räkna åren, men tänk att det tycker inte jag. Om man känner sig ung ÄR man ung. Vem bestämmer annars vad man är? Det finns tjugofemåringar som redan beter sig som om de vore riktigt gamla och det finns sjuttioåringar som fortfarande är nyfikna på livet och vill lära sig nya saker. Är inte det att vara ung, då vet inte jag.

Det kan väl i alla fall inte vara rynkorna som bestämmer om man är ung eller gammal?

Jag fyller snart sextiotre men i hjärtat kännar jag mig som trettio. Är det då det yttre eller känslan i hjärtat som styr. Jag kommer aldrig att acceptera annat är att hjärtat får bestämma.

Om jag som är "så gammal" enligt några, klarar av att förändra livet så till den milda grad, att jag inte äter mat på sexton veckor utan bara lever på pulverdiet och klarar av det, har gått ner tio kilo hittills, samtidigt som det politiska livet ställer större krav än någonsin på just mig, då kan ingen få mig att tro att det är antalet år som ska räknas. Nej det är annat som betyder något. Inställningen till livet kanske? Fundera själva.
Kram på er allihop